Släktforskning allmänt

Uppgifter till din släktforskning ska alltid kunna styrkas med källa. Dels ökar det trovärdigheten, men underlättar även din senare forskning. Uppgifter som du får muntligen eller skriftligen av annan person bör dubbelkollas avseende källa, det är lätt att göra fel!

Släktträd

AnfäderJag har valt att i första hand skapa en antavla genom att söka och verifiera mina rötter. Min utgångspunkt är att för varje ana hitta uppgifter i kyrkoböcker enligt prioritetsordning:
  1. födelse- och dödsdatum
  2. make/maka
  3. parets barn
  4. övriga uppgifter i husförhörslänga
I antavlorna representereras varje individ av en ansedel. I bilden till höger visas ett exempel på hur en antavla för anfäder kan presentras utifrån en proband. Bilden visar Stina Jakobsdotters anfäder dvs. mor, far, mormor, morfar, farfar ...

Antavlan är ger också en hint om vilken sökväg i släktforskningen som är lättast att använda, börja med den nu levande släkten och arbeta dig bakåt!

Vetskap om personen, ort och om möjligt gård underlättar sökning i kyrkböckerna.
Intresserar vi oss istället för Stinas ättlingar i en stamtavla så ser vi Stinas barn, barnbarn , barnbarnsbar .... . Här vill jag poängtera att jag än så länge inte inte följer vart och ett av anfädernes barn utan endast mina anor. Läs mer om släktträd.
Ättlingar 

Skapa ansedlar

Varje individ i släktträder registreras i en ansedel (personakt). Tidigare skrev släktforskarna ned varje individ i en ansedel vilka samlades i en pärm och släktträdet uppdaterades på stora ark. Idag skapas allt detta i ett lämpligt släktforsknings- program, genom att fylla i ansedlarna så gör sig allt annat självt. Här är en ansedel på Stinas morfarsfar Lars. (se antavlan ovan).
Anledningen till att jag inte skrivit in Lars far och mor i hans personuppgift och fliken Allmänt är att jag helt enkelt inte hittat honom i någon födelse- & dopbok än.

Ansedel

Kyrkböcker

Kyrkoböcker började föras i mitten av 1600-talet. De viktigaste för min grundläggande släktforskning när jag söker direkt i källorna är:
  • Husförhörslänga (AI), innehåller information om födelsedatum (helt eller bara året) yrke, vigseldatum, in- och utflyttningar mellan socknar, flytt mellan gårdar (sidor) i hfl, barn etc. uppgifterna i boken gör att det blir lättare att hitta i övriga kyrkböcker.
  • Flyttlänga (B): datum när, från och vart person (med familj) flyttat mellan socknar.
  • Födelse- och dopboken (C), innehåller datum för födelse (dock inte alltid) och dop, far, gård, mor (dock inte alltid), moderns ålder, dopvittnen.
  • Lysnings- och vigselbok (E), innehåller datum, brudpar, vigselförättare.
  • Död- och begravningsbok (F), innehåller datum död (dock inte alltid) och begravning samt orsak till död.
Böckerna omfattar olika år eller perioder och för varje ny bok taggas signumet upp med 1. T.ex. "Socken" C3 1788-1795, "Socken" C4 1796-1800. C4 är då födelse- & dopbok nr 4 för aktuell socken och visar alla födslar/dop mellan år 1796 och 1800.
Normalt är det möjligt att söka i offentliga kyrkböcker från 1600-talet och fram till 70 år bakåt i tiden, t.ex. 1940 räknat från 2010.

Från slutet av 1800-talet blev kyrkorna tvungen att dela med sig av informationen till staten, numera förvaltas kyrkoböcker och mantalsskrivning som modern folkbokföring av Skatteverket. Inscanning av kyrkoböcker sker av olika organisationer (bl.a. mormoner, SVAR mfl) , därför är också många kyrkböcker tillgängliga på Internet om du köper abonnemang för tjänsterna. Läs mer om kyrkoböcker.

Behöver du komplettera med annan information finns flera källor t.ex.:
  • andra släktforskares resultat på nätet, kom ihåg att verifiera alla uppgifter!
  • domstolsprotokoll
  • krigsarkiv
  • mantalslängder
  • bouppteckningar
  • emi- och immigreringsuppgifter

OBS att alla källor inte är åtkomlig (än) på nätet.

En mängd uppgifter, fr.o.m. senare delen av 1800-talet, av ovanstående dokumentation har lagts in i databaser av ideella och offentliga organisationer. Uppgifterna finns i regel tillgängliga på t.ex. CD-skivor som går att köpa genom släktforskningsorganisationer. Den stora fördelen med databasmaterial är att sökning kan göras direkt på namn, årtal ... vilket underlättar sökning av motsvarande uppgifter i originalkällor och att därmed kunna styrka uppgifterna.

Mer om ansedlar

Vilka barn Lars hade behöver inte anges i programmet "Min Släkt"eftersom hans barn har honom  angiven som "Far" på deras ansedlar.Programmet Min Släkt håller ordning på detta automatiskt. Hur vet jag att Lars är född 1719?

Oftast är det lättast att hitta födelsedatumen i husförhörslängorna (hfl) för att därefter gå in och söka mer information i Födelsefödelseböckerna.  Datumet för födelsen i det här fallet har jag hittat i hfl eftersom jag inte hittat honom i en födelse- och dopbok än.

Varje uppgift som skrivs in ska styrkas med källa t.ex. referens till kyrkobok. Har man hittat uppgiften någon annanstans anges den istället, så blir det enklare i ett senare skede att förstå vart du fick den ifrån.

Om du saknar uppgifter använd något enhetligt för detta så är det lättare framöver att hitta de uppgifter som saknar korrekt information. Om källa saknas kan du t.ex. ange "Ej Verifierat" eller om plats saknas "Okänd", glöm inta att skriva en not om varifrån du fått tag i de overifeirade uppgifterna.

GID är Genline:s/Ancestry:s internetbeteckningen på det dokument i vilken den inskannade sidan från kyrkoboken finns. SVAR och ArkivDigital har annan beteckning på samma inskannade dokument. ArkivDigital har mycket bra kvalitet på bilderna, att rekommendera för forskning inom Sverige.

SammanställningLars övriga förehavande mellan 1719-1792 är oftast lätt att hitta eftersom det är relativt enkelt att följa honom med hjälp av husförhörslängorna och sen övriga kyrkoböcker.

Genom att dubbelklicka på t.ex. "Födelse" öppnas ett nytt fönster för redigering av just den händelsen. Se bild ovan.
I ansedeln för personen ser du att det finns flera flikar utöver Allmänt och Händelser; Noteringar (publika och/eller konfidentiella), Bilder, Länkar och en Att göra flik för forskaren.
Utöver den mer allmänna fliken Noteringar kan motsvarande noteringar även göras för varje separat händelse.